En sammetsklädd liten ligist med trulig uppsyn och ett hjärta av guld!

Har du en burma så har du aldrig tråkigt! Det kan de flesta burmaägare skriva under på. Det är en social, lekfull, kelig och nyfiken katt full av energi. De har ofta ett orubbligt självförtroende och lyckas av någon anledning alltid vara i vägen när man går.

Nej man behöver aldrig känna sig ensam eller ha tråkigt med en burma, den älskar sina människor och vill vara i närheten hela tiden, pockande på uppmärksamhet. Ja de är ofta gärna i vägen också när man ska utföra sina vardagssysslor. “Allt ljus på mig”, så brukar jag förklara fenomenet och det stämmer mycket bra in på mina katter som ständigt vill stå i rampljuset hemma.

Det är inte bara burmans familj som får deras uppmärksamhet, de ska gärna testa “hårfastheten” (man ska gnida sig mot dem så mycket det går för att se om pälsen fastnar) på gäster också som oftast entusiastiskt hälsas välkomna redan i dörren. Inte alltför sällan överraskas besökare av att en burma flyger upp på axeln.

Burman är en livlig och sällskaplig ras som behöver mycket sällskap och stimulans, den gillar inte att vara ensam. Är det en burma man funderar på så överväg att köpa två stycken, speciellt om katten ska vara ensam hemma långa dagar. Även andra raser går bra, men ska då vara en ras med liknande kynne. Burmor och hundar brukar också passa väldigt bra ihop. Spenderar man däremot mycket tid hemma och har en ensam burma så kan det gå alldeles utmärkt, men man får räkna med att mycket tid går åt till stimulans, lek och kel. Den sover mycket gärna under täcket och har man fler än en burma så ligger de gärna också hopslingrade eller i en så kallad “burmahög”. Inte sällan verkar burman vara spårlöst borta, ja då har den smitit in i en garderob eller byrålåda. De är nyfikna och snabba som vesslor. En burma är gärna med när du packar din väska, lagar mat, diskar, läser tidningen och ja vissa till och med när du badar eller duschar. Burman är lite som en hund och har lätt för att lära sig att gå i koppel, apportera och lära sig tricks. Många burmor älskar också att leka kurragömma med sina ägare.

Burmans skötsel

En burma behöver sällan badas och pälsen är extremt lättskött. De flesta utställare badar inte sina katter innan utställning utan pälsen hålls fräsch och blank naturligt då burman sköter sin päls pedantiskt. Det många oftast gör är att karda ur pälsen med en gummikarda för att få bort underull och putsa upp glansen med ett fuktigt sämskinn.

Utseende

Det första besökare brukar reagera på när de träffar en burma första gången och lyfter den är tyngden! En burma är absolut tyngre än vad den ser ut att vara. Det är en medelstor katt, honorna väger oftast mellan tre och fyra kilo, hanarna ett par kilo mer.

Det är en katt av medium typ, alltså inte kort och kompakt kropp som britten eller lång och slank som siamesen. Kroppen ska vara muskulös.

Sett framifrån ska huvudet vara brett och rundat. De medelstora öronen ska sitta brett isär och vara breda i basen med lätt rundade spetsar. Käkarna och hakan skall vara kraftig sett både framifrån och i profil. Sett i profil skall huvudet ha god höjd, öronen luta lätt framåt och stopet (brytningen panna-nosparti) tydligt markerat. Nosen skall vara rätt kort och rak. Tendensen går mot kortare nosar och här har uppfödare och domare ett stort ansvar att bibehålla burmans harmoniska utseende.

Ögonen skall vara stora, uttrycksfulla och sitta brett isär. De skall helst vara guldgula, men de flesta burmor har gul-gröna ögon, åtminstone då de har ett par år på nacken. Ögonens form är speciell och ger burman dess karaktäristiska ”look”. Ögats övre linje är orientalisk medan den undre är rundad. Effekten blir att burman ser lätt trumpen ut och verkar titta ”under lugg”. Burman SKA se lite grinig ut!

Tassarna ska vara nätta och ovala. Svansen medellång avsmalnande mot en lätt rundad tipp.

Pälsen skall vara kort, blank, tätliggande och randfri. Den skall kännas så sidenmjuk att man med förbundna ögon skall kunna avgöra att pälsen är en burmas! Jag bruknar likna burmans päls med en våt säl!

Lite historik

Den katt som anses vara rasens stammoder kallades Wong Mau och var egentligen en siameshybrid. En genetikintresserad amerikan tog hem henne till USA från Rangoon år 1930. Wong Mau parades med  olika brunmaskade siameser och i kullarna föddes siamesfärgade ungar, samt bruna som modern. De bruna hanarna parades tillbaka på modern och därefter gjordes helsyskonparningar mellan de bruna
ungarna i dessa kullar. Så småningom lyckades man renavla bruna burmor. Det dröjde till 1950-talet innan den första blå burman föddes i en kull i England. Hur det blå anlaget förts in vet man inte säkert, kanske bar redan Wong Mau på det. På 60-70-talen avlades choklad och lila burmor fram i USA och de övriga färgerna fick man fram i England med hjälp av bl.a. rödmaskade siameser. Sveriges första burmor importerades från England 1957. I dag är burman en av de större korthårsraserna i Sverige. Burman har också gett upphov till en del andra raser: bombay, burmilla, asians,tiffany (långhårig burma) samt tonkines som egentligen är en hybrid och som inte kan renavlas.

Så sköter du din burma

Burman är mycket lättskött. Om katten mår bra fysiskt och psykiskt är pälsen automatiskt fräsch och blank. De flesta burmor behöver aldrig badas eftersom de själva håller sig pedantiskt rena. Inför en utställning kan man med en gummikarda borsta ur lösa hår och sedan blanka upp pälsen lite med ett sämskskinn. Om det behövs alls. Men katten brukar gilla massagen ! Om den hålls inomhus bör man klippa klorna. Tvätta ur ögonvrår och öron vid behov. Årlig vaccination mot kattpest och kattsnuva samt tandkontroll hos veterinären är mycket viktigt. Den fysiska skötseln är alltså en bagatell. Däremot är burman i stort behov av mental stimulans. Den kräver att du tar dig tid att hitta på roliga lekar och du förväntas helst själv delta i dessa. Speciellt om burman inte har någon kattkompis kommer den att ställa stora krav på din uppmärksamhet. Behandla gärna din burma lite som en hund – förvänta dig mycket av din katt och ge mycket av dig själv till katten. En härligare kompis än en burma är svårt att hitta !

Så här håller du din inne-burma lycklig

Bor man i tätort eller nära trafik ska katten inte gå fritt ute, men hur gör man för att den ska vara lika belåten med tillvaron inomhus?
Några förutsättningar är sällskap, mental stimulans och god omvårdnad! Katter är inte alls så enstöriga som det sägs och absolut inte burmor! Att lämna katten helt ensam större delen av dygnet är djurplågeri! Tristess ger beteendestörningar hos både hundar och katter men en innekatt behöver inte vara uttråkad. När du är hemma så umgås med katten,lek med den och när du är på jobbet kommer den till stor del att vila…

Ha minst två katter – köp två kattungar samtidigt (av samma kön) eller skaffa en kompis till den ensamma katten –två vuxna kan vara svårt sammanföra men kan gå om det görs rätt. En kattunge accepteras oftast av den äldre katten. Inget ger bättre motion och livsglädje än en kompis att leka med. Även en hundkamrat funkar bra. Vissa katter kan bli olidliga för ägaren och själva bli deprimerade av att vara mkt ensamma –speciellt de extremt sociala och intelligenta raserna såsom burman till exempel.

Tänk efter före! Om du jobbar hela dagarna är du hemma de flesta kvällar? Om inte, skaffa inte ett husdjur – du träffar det ju nästan aldrig!
En katt är ett känsligt djur med stor personlighet om den behandlas rätt, minst lika smart som en hund och kan ge ägaren lika stor tillgivenhet men på ett annorlunda sätt. En katt som får gå ut får använda sina sinnen till fullo och behöver inte lika mycket sällskap och stimulans då den är inne men i tätort ska katten inte vara ute. Det finns alltför många faror för utekatten – den klarar sig INTE själv. Om katten är van att vara inne fungerar det utmärkt.

Var inte en pedant –katten måste få röra på sig och klättra, Skona möbler genom att ge katten egna möbler – bygg klätterställning eller köp – helst rejäla intressanta doningar så katten verkligen kan motionera och KLÄTTRA.. På denna kan den också klösa men ha gärna flera klösställen
/trädstam/klösbräda. Om det finns bra,ROLIGA tillåtna ställen får soffan (troligen) vara ifred. Ordna mysiga sovplatser – flera stycken . Lägg en filt i en garderob (som inte stängs) ,en s.k igloo någon annanstans. Katter gillar ofta att hitta nya ställen och har favoritplatser vissa tider.
Gör livet spännande – lek kurragömma, placera ut godis på bord och hyllor och låt kissen söka rätt på det, lägg godis i en tom toarulle och tryck ihop ändarna – tar en bra stund att få ut! Nu finns också små aktivitetskulor i plast för småhundar/katter – man stoppar in lite godis och så får katten rulla runt kulan tills det ramlar ut. Min ena burma älskar den och vill nu ha allt sitt torrfoder i den. Det finns även vissa hundprylar som kan fungera till exempel en ”DogSpinny” (en slags ”träkarusell” en rund platta där man stoppar torrt godis i ett flertal hål med ett snurrande lock över. Man snurrar med tassen på locket så hålen syns och så plockar man ur bitarna med tassen).
Även andra liknande kan fungera om burman är av det finurliga slaget.. En av mina burmor älskar att hänga över ena axeln när jag dansar…ju vildare rörelser desto roligare att försöka hålla sig fast. Sen gillar hon att det blir en lugn låt – då sluter hon ögonen och spinner medan vi vaggar runt! Hon tröttnar aldrig utan vi slutar när jag fått kramp i armen av att stötta henne!
Pingisboll i tomt badkar är kul! Flytta på saker ibland,klätterstolpen blir lite extra kul när den plötsligt är i ett annat rum! Ha inte alla leksaker framme jämt så katten tröttnar utan byt då o då. En fågelfröautomat utanför fönstret är en bra kattbio-fåglarna lär sig snart att de är säkra.

Kastrera katten- då blir den mindre orolig och mer förnöjd. Försök ordna lite frisk luft och något att titta på, balkongen ska vara kattsäker – spänn upp hönsnät eller glasa in. En katt ska aldrig riskera att falla ut- den hoppar inte ned från en hög balkong med flit men kan lätt glömma balansen om något spännande flyger förbi. Om ingen balkong finns kan man spänna fast ett stadigt nät för ett vanligt vädringsfönster. Och fixa en bekväm sittplats innanför. Använd fantasin ! Katten visar ofta själv var den vill vara.
Odla kattgräs så du får ha krukväxterna ifred. Man kan köpa havrefrön i zoo-affärer och sätta i en vanlig kruka eller liten balkonglåda –det gror på några dagar och räcker kanske några veckor.
Ampelliljor är oftast omtyckta – men kan bli dyrt om kissen snabbt snaggar dem ända nere vid fästet! Ofarliga leksaker är viktigt och roligt. Pingisbollar,papperstussar,skinnmöss, tygskärp att vifta med (inte snören,garn och snoddar som kan sväljas och är farliga). Bygg ihop några pappkartonger
med tejp till ett hus och skär ur små fönster och dörrar-det kan roa ett par katter länge.
Stora sjok med silkespapper att flänga runt i älskar mina katter och papperskassar (med handtagen uppklippta på grund av stryprisken). Ett (kattsäkert) akvarium är aldrig fel ur underhållningssynpunkt! Godis kan man använda för att få katten att göra små konster med lite tålamod. Min ena burma älskar sådant – sitter och ger vacker tass, hoppar över små hinder, kryper under små pallar, och spinner samtidigt för att det är så roligt. Katter vill också använda hjärnan!
Lek med katten och prata med den -den fattar faktiskt häpnadsväckande mycket…. Ju mer kontakt du ger katten desto roligare blir det för både katt o ägare.
Att den är inne ger många möjligheter till en närhet och förståelse som man inte har med en utekatt. En välskött innekatt har mycket längre livslängd än en utekatt – den utsätts inte för så många faror och sjukdomar. Eftersom du har den så nära dig märker du fortare om något är fel och kan ge den snabbare veterinärvård. Flera katter =flera kattlådor =extra noga hygien krävs. Att förorena på fel ställe är en signal att något är fel, kroppsligt eller själsligt.
Säkerhet – släck alla lampor, el-ljusstakar och liknande utom möjligen taklampor, då du ej är hemma (brandrisk – katter har ner saker).

Genetiska antekningar om den burmesiska kattrasen